torsdag 15 mars 2012

Blogg B: Etik i medierna


1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.

Media har inte i uppgift att döma, de ska observera och rapportera nyheter. Vi har ett rättsväsende av en anledning, de ska vara objektiva och vi ska observera deras arbete så att de är objektiva, det är grunden i ett rättssäkert samhälle. Men vad händer då media talar om för oss vem som ska dömas, vem som är den skyldige, hur kan vi då observera den opartiskhet som ska genomsyra en rättegång? I en domstol ska man aldrig behöva bevisa sin oskuld, det är upp till åklagaren att bevisa om någon är skyldig, det är inte upp till media.

14. Föregrip inte domstols eller därmed jämförbar myndighets avgörande genom att ta parti i skuldfrågan. Återge båda parternas ståndpunkter.

I det fall som diskuteras i P1 medierna  
http://sverigesradio.se/sida/LaddaNer.aspx?ProgramID=2795&date=2009-01-31
tycker jag att Sydsvenskan gör absolut rätt i sin publicering, det är inte feghet, de försöker inte undanhålla information, de rapporterar bekräftade nyheter.
Aftonbladets motivering att ge en rättvis bild av de misstänkta är väldigt fina ord, men det är ju bara för att kunna sälja lösnummer, skapa maffiga rubriker som de gör denna publicering. Denna publicering går emot pressens spelregler.
Är de inte dömda av en domstol så finns det inget skäl att publicera dessa känsliga uppgifter. Religion och extrema åsikter är ett väldigt känslig ämne och därför måste man vara väldigt försiktig med dem.  När domen har fallit kan det möjligen vara motiverat att ge en bild av gärningsmännen och synd för er Aftonbladet om detta inte ger er samma försäljningssiffror, men jag skulle vilja se den reporter som hänger ut sitt eget barn för att de är inblandade i en polisutredning.  Att nyheter har ett bäst-före-datum är ingen ursäkt för att kunna publicera känsliga uppgifter om misstänkta innan de är dömda. Det är människors liv de jonglerar med.
Detta blir ett speciellt fall då de åtalade är så pass unga, de är ju bara barn, om deras namn publiceras kommer de för alltid att bli förknippade med detta. Det är självklart att de måste stå för sina handlingar, men vad har rättssystemet för funktion om vi straffar dem med fängelse och sedan fortsätter att döma dem när de är frigivna?

6. Avstå från publicitet som kan kränka privatlivets helgd, om inte ett oavvisligt allmänintresse kräver offentlig belysning.

9. Framhäv inte i rubriker, på löpsedlar eller på annat sätt berörda personers ras, börd, nationalitet eller kön, om detta är ovidkommande eller kan uppfattas som misskrediterande. Samma princip gäller om yrkesbeteckningar, politiskt tillhörighet eller religiös åskådning

15. Namnge inte för brott misstänkta, till offentliga myndigheter anmälda eller för brott dömda personer, om inte ett uppenbart allmänintresse kräver det.

18. Granska kritiskt uppgifter om personer som är efterlysta vid polisutredning.
16. Namnges inte den misstänkte, anmälde eller dömde, publicera då inte bild, yrke, titel, kön eller andra uppgifter som gör det möjligt att identifiera vederbörande.

Anledningen till att allmänheten vill veta är ren nyfikenhet, vi vill gotta oss i andras missöden, vi njuter av skvallret, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Detta kan sälja lösnummer, men vad händer med integriteten? Är priset för lösnummer försäljningen att kasta någon åt vargarna? Är inte fängelsestraffet nog? Ska de gå efter huvudgatan med en ”dömd” skylt runt nacken, är det dags att inför skampåle så vi ordentligt kan håna alla brottslingar?
Aftonbladet vill sälja lösnummer så de tar många beslut som kan och bör ifrågasättas.

Många tidningar publicerade bilder på Anna Lindhs misstänkta mördare, den förste mannen polisen misstänkte var inte den skyldige, men media hängde ut honom och förklarade honom mördare. Hans liv måste ju ha påverkats otroligt av detta och det kunde undvikits om media inte sålde sin själ för den bästa löpsedeln.

Man måste även ta hänsyn till familjen till de misstänkta och dömda. De är ju oskyldiga men de straffas också när de misstänkta och dömda hängs ut. För att inte tala om alla människor som skulle ta saken i egna händer om vi skulle publicera namn på alla som är misstänkta för brott.
Jag skulle aldrig hävda att pedofiler eller våldtäktsmän eller någon brottsling inte ska få sitt straff, men det går inte att bända på reglerna för någon, har man gjort det en gång, varför inte en gång till?

NOFX - "Re-gaining Unconsciousness"
First they put away the dealers,
keep our kids safe and off the street.
Then they put away the prostitutes,
keep married men cloistered at home.

Then they shooed away the bums,
then they beat and bashed the queers,
turned away asylum-seekers,
fed us suspicions and fears.
We didn't raise our voice,
we didn't make a fuss.
It's funny there was no one left to notice
when they came for us.

1 kommentar:

  1. Delar din åsikt kring fallet i Malmö 2008. Sydsvenskan agerar helt korrekt och att de får kritik för att "undanhålla information" tycker jag är helt befängt. Det relevanta i nyheten är väl ändå att ett brott begåtts och att de misstänkta är gripna? Behöver vi verkligen veta att de är unga, bloggar och är religiösa? Det känns ungefär lika relevant som att publicera uppgifter om vilken färg de har på sina skosnören.

    Jag blir så less på kvällsposten som gör precis allt för att tjäna pengar och för att spotta ur sig så mycket text som möjligt. Och ännu mer trött på oss människor som bevisligen älskar att gotta oss i andras olycka..

    Däremot är jag lite kluven när det gäller namnpublicering av grova återfallsbrottslingar. På ett sätt kan jag tycka att det är var mans rätt att få veta om en flertalet dömd pedofil placeras i ett bostadsområde med många barn och ungdomar. Man är alltid ansvarig för sina handlingar, och begår man brott gång på gång så har man på något sätt gjort ett val. Men å andra sidan har alla rätt till ett värdigt liv och ska självklart få chansen till det. Frågan är bara vart gränsen ska dras? Jag har ingen aning..

    Detta är en väldigt svår fråga.

    Tack för ett bra inlägg!
    /Malin Radegård

    SvaraRadera